Sverige har en lång historia av att värna mänskliga rättigheter. Rättigheterna betraktas idag som en integrerad del av svensk politik. Det gäller inte minst i utrikespolitiken där regeringar oavsett färg har beskrivit mänskliga rättigheter som en ”hörnsten” i svensk utrikespolitik. Men idag är dessa rättigheter mer utsatta och ifrågasatta än på länge.
Över hela världen går demokratin bakåt och allt fler människor tvingas leva under auktoritärt styre. I krig och konflikt sker övergrepp mot oskyldiga civila utan att någon ställs till svars. Mäktiga ledare agerar som att lagar och regler inte finns. Rättigheter åberopas med dubbla måttstockar, där allierade hålls om ryggen medan motståndare kritiseras.
Då behöver länder reagera. Ledare som fortfarande håller fast vid ett globalt system baserat på internationella regler, på mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet behöver kliva fram. Sverige har en viktig roll att spela. Vi vill peka på 10 punkter som nästa regering behöver prioritera för att stärka skyddet för mänskliga rättigheter:
1. Utforma en strategi för Sveriges internationella människorättsarbete. Anta ett helhetsperspektiv och formulera en vision för Sveriges internationella människorättsarbete. Utforma en ny utrikespolitisk strategi för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen, i kombination med en handlingsplan.
2. Stärk arbetet med mänskliga rättigheter och teknik. Skapa system för att hantera risker förknippande med ny teknik, bland annat när det gäller onlineplattformar och artificiell intelligens, och inrätta tillsynsmekanismer för att hålla aktörer ansvariga. Öka stödet till organisationer som verkar för digitala rättigheter, återupprätta Stockholm Internet Forum som en utrikespolitisk prioritering och försvara fri- och rättigheter på internet.
3. Ta ställning mot autonoma vapen. Ta tydlig ställning i frågan om autonoma vapensystem, vapen som kan välja mål och öppna eld utan meningsfull mänsklig kontroll. Stöd ett internationellt bindande instrument som reglerar autonoma vapensystem – innan möjligheten går förlorad.
4. Stärk barns rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter garanterar rätten till kostnadsfri grundskoleutbildning. Men i dagens värld räcker inte grundskoleutbildning. En global satsning pågår därför nu för att utvidga rätten till utbildning till att omfatta både kostnadsfri förskola och kostnadsfri gymnasieutbildning, men tyvärr står Sverige vid sidan om. Regeringen bör stödja denna satsning.
5. Stanna kvar i Ottawakonventionen. Ottawakonventionen, som förbjuder användningen av antipersonella landminor, har varit en global framgång och har nu 162 anslutna stater. Men nio av tio offer för landminor är fortfarande civila, inte stridande. Det pågår för närvarande en debatt om huruvida Sverige bör dra sig ur konventionen. Det skulle vara ett historiskt misstag.
6. Stöd mänskliga rättigheter globalt. Sveriges stöd till Ukraina har varit föredömligt, men regeringen bör bredda perspektivet och föra en politik präglad av globalt ansvar. Under de senaste åren har det viktiga svenska stödet för fri- och rättigheter skurits ned i länder som Myanmar, Kambodja, Afghanistan och Liberia, där även små belopp kan göra stor skillnad. Sverige bör även ta ansvar för att leda en landresolution, för en specifik krissituation, vid FN:s råd för mänskliga rättigheter.
7. Stärk skyddet av äldres rättigheter. FN:s har beslutat att inleda arbetet med en internationell konvention om äldres rättigheter, mot bakgrund av erkända brister i skyddet av äldres rättigheter och behovet av ett starkare skydd. Sverige är emot, men bör tänka om och stödja en ny konvention.
8. Använd fler diplomatiska verktyg för att stärka folkrätten och Sveriges egna förpliktelser. Använd alla tillgängliga diplomatiska verktyg för att fullgöra Sveriges folkrättsliga skyldigheter. Förmå aktivt andra länder att upphöra med kränkningar av de mänskliga rättigheterna och krigets lagar, oavsett var de sker. Detta bör inkludera svenska och EU-åtgärder mot den israeliska regeringens kränkningar av internationell rätt. Sverige bör också evakuera svårt sjuka patienter från Gaza och förnya sitt stöd till UNRWA, FN:s organ för palestinska flyktingar i Mellanöstern.
9. Återinvestera i jämställdhet och kvinnors rättigheter. Sverige har varit en pionjär inom feministisk utrikespolitik, men övergav benämningen och avskaffade 2022 den ambassadörsroll som samordnade arbetet. I en tid då kvinnors rättigheter möter globalt motstånd är det ännu viktigare för regeringen att stärka detta arbete och åter ansluta sig till den grupp av stater som bedriver en uttryckligt feministisk utrikespolitik.
10. Försvara den regelbaserade världsordningen och den Internationella brottmålsdomstolen. Sverige har varit en av de mest uttalade försvararna av Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Landet bör uppmana EU att stärka sitt gemensamma svar på USA:s sanktioner mot domstolen, genom att aktivera EU:s blockeringsförordning och utarbeta ytterligare åtgärder för att skydda ICC. Sverige bör sätta internationell rättvisa i centrum för sin utrikespolitik, genom att mobilisera andra länders stöd för domstolen.
I rådande världsläge är det inte ett alternativ att bara titta på. Sverige har förmågan att bidra till att stärka frihet, rättvisa och säkerhet genom att bättre skydda utsatta människor och forma morgondagens rättigheter.
Nu krävs bara politisk vilja.
