Syrien: De första rättegångarna mot övergrepp har hållits i Europa

Nu görs framsteg med att ställa de ansvariga för övergreppen i Syrien inför rätta i europeiska domstolar, bland annat i Sverige och Tyskland, berättar Human Rights Watch i en rapport som släpps i dag.

(New York) – Nu görs framsteg med att ställa de ansvariga för övergreppen i Syrien inför rätta i europeiska domstolar, bland annat i Sverige och Tyskland, berättar Human Rights Watch i en rapport som släpps i dag. Myndigheter i Europa har inlett utredningar om grova folkrättsbrott begångna i Syrien, men Sverige och Tyskland är de första länder som har ställt människor inför rätta och dömt dem för dessa brott.

Den 66-sidiga rapporten, ”’Det är de här brotten vi flyr ifrån’: rättvisa för syrier i svenska och tyska domstolar”, beskriver insatserna i Sverige och Tyskland för att utreda och lagföra personer som misstänks för krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord i Syrien. Baserat på intervjuer med 50 tjänstemän och praktiker som har arbetet med ärendena och 45 syriska flyktingar i de två länderna har Human Rights Watch dokumenterat dels de svårigheter tyska och svenska utredare och åklagare ställs inför när de tar upp dessa typer av ärenden och dels flyktingars och asylsökandes erfarenheter av myndigheterna.

”Eftersom andra möjligheter att skipa rättvisa i dag är blockerade är brottsutredningar i Europa en hoppets stjärna för offer för brott i Syrien som inte har någon annanstans att vända sig”, säger Maria Elena Vignoli, från Human Rights Watch program för internationell rättsskipning. ”Som de två första länderna som genomför rättegångar och dömer människor för övergrepp i Syrien uppmärksammar Sverige och Tyskland krigsförbrytare på att de kommer att tvingas sona sina brott.”

Syriska flyktingar poängterade konsekvent för Human Rights Watch hur viktigt det är att de som är ansvariga för övergreppen i Syrien ställs inför rätta.

”Min bror dödades med 14 kulor av regimen”, säger Samira, som bor i Sverige och har förlorat flera familjemedlemmar i kriget. ”Hela min familj dog. Jag såg fem barn avrättas, jag såg hur de halshöggs. Jag kunde inte sova på en vecka. […] Det är mycket viktigt att rättvisa skipas, så att jag kan känna mig mänsklig igen.”

Muhammad, en aktivist som arbetar för vissa syriska offers räkning i Tyskland, säger så här om den syriska regeringen: ”De tror att det kommer en politisk lösning och att de ska kunna fly till Europa. Jag vill att de ska känna sig förföljda på samma sätt som de har förföljt folk hela sina liv. Vi behöver sända ett budskap om hopp till offren och ett budskap till brottslingarna om att de inte kommer undan.”

Den 25 september 2017 blev Sverige det första landet att döma en medlem av syriska armén för brott i Syrien. Den åtalade identifierades genom ett foto där han poserar med foten på ett dött offers bröstkorg. Han fälldes för brott mot griftefriden.

Både Sverige och Tyskland har strukturer som gör det möjligt att utreda och lagföra grova brott, bland annat omfattande lagstiftning, väl fungerande specialenheter för krigsbrott och tidigare erfarenhet av sådana mål. På grund av det stora antalet syriska asylsökande och flyktingar finns offer, vittnen, bevisning och även vissa misstänkta som tidigare inte var tillgängliga nu inom räckhåll för myndigheterna i Sverige och Tyskland.

Human Rights Watch fann att både Sverige och Tyskland ändå står inför vissa svårigheter.

”De utmaningar som oftast är förknippade med den här typen av mål förvärras av den pågående konflikten i Syrien, där det inte finns någon möjlighet att få tillträde till brottsplatserna”, säger Vignoli. ”Svenska och tyska myndigheter tvingas vända sig till andra informationskällor, bland annat syriska flyktingar, människor som utför motsvarande arbete i andra europeiska länder, FN-enheter och icke-statliga grupper som dokumenterar övergreppen i Syrien.”

Human Rights Watch fann att många syriska asylsökande och flyktingar inte är medvetna om vilka system som finns för att utreda och lagföra grova brott i Syrien, sina möjligheter att bidra till rättsskipningen i dessa länder och offrens rätt att delta i brottmålsförfaranden.

Det har även visat sig svårt att samla in relevant information från syriska flyktingar och asylsökande på grund av deras rädsla för möjlig vedergällning mot närstående i Syrien, bristande förtroende för poliser och tjänstemän på grund av negativa erfarenheter i Syrien och en upplevelse av att värdländerna och det internationella samfundet har övergett dem.

Både Sverige och Tyskland har system för att skydda offer och vittnen i brottmål. Enligt Human Rights Watch bör båda länderna i enlighet med normerna för rättvisa rättegångar undersöka möjligheterna att förstärka skyddet för vittnenas familjer i Syrien i samband med dessa mål.

Human Rights Watch fann att svårigheterna har inneburit att endast ett fåtal mål har slutförts, vilket inte står i proportion till omfattningen av eller karaktären hos de övergrepp som offren i Syrien har utsatts för. De flesta rättegångarna har varit mot medlemmar av låg rank i icke-statliga beväpnade grupper som är motståndare till den syriska regeringen.

I Tyskland har de flesta rättegångarna gällt åtal för terroristbrott i stället för grova folkrättsbrott. Detta skulle kunna innebära att budskapet blir att myndigheterna bara inriktar sig på att bekämpa nationella hot, säger Human Rights Watch. Åtgärderna för att lagföra terroristbrott bör vidtas parallellt med att insatser och resurser ägnas åt att utreda och lagföra krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord.

Myndigheterna i Sverige och Tyskland har tagit itu med en del av dessa problem, men mer behöver göras, enligt Human Rights Watch. Sverige och Tyskland bör se till att deras enheter för krigsbrott har tillräckligt med resurser och personal och att de får kontinuerlig fortbildning. De bör även överväga nya metoder för att arbeta med syriska flyktingar och asylsökande inom de egna länderna genom uppsökande verksamhet och informationskampanjer till allmänheten.

”Europeiska länder bör följa Sveriges och Tysklands exempel och arbeta på att utöka dessa rättsliga insatser för syrier i Europa”, säger Vignoli. ”Generellt räcker det inte med enbart dessa mål, och de visar på behovet av en mer omfattande rättsprocess för att åtgärda den rådande straffriheten i Syrien.”