(Beirut) - Övertygande bevis visar att de iranska myndigheternas massavrättning av tusentals politiska fångar 1988 utgör brott mot mänskligheten, säger Human Rights Watch i ett dokument med frågor och svar som publicerades idag.
År 1988 avrättade de iranska myndigheterna, på order av den dåvarande högste ledaren Ayatollah Ruhollah Khomeini, summariskt och utomrättsligt tusentals politiska fångar över hela landet. Antalet avrättningar är inte känt, men enligt uppskattningar från tidigare iranska tjänstemän och listor som sammanställts av människorätts- och oppositionsgrupper avrättade de iranska myndigheterna mellan 2 800 och 5 000 fångar i minst 32 städer. Det finns bevis som kopplar flera tidigare och nuvarande höga tjänstemän till avrättningarna, däribland president Ebrahim Raeesi.
"I årtionden har familjerna till offren för massavrättningarna 1988 sökt sanning och rättvisa för sina nära och kära utan att lyckas", säger Tara Sepehri Far, senior Iranexpert vid Human Rights Watch. "Nu när en rättegång i Sverige återigen har riktat strålkastarljuset på ett av de mörkaste kapitlen i Irans moderna historia är det en viktig signal även till åklagare i andra länder att skipa rättvisa för dessa avskyvärda brott."
Det har inte funnits något ansvarsutkrävande för dessa brott i Iran, så utländska domstolar bör på lämpligt sätt lagföra iranska tjänstemän som var inblandade i dödandet. En svensk domstol inledde i augusti 2021 rättegången mot en iransk medborgare som anklagas för inblandning i massavrättningarna i Rajai Shahr-fängelset i Karaj. Rättegången, där en dom väntas i juli 2022, är ett viktigt steg för de offer som länge nekats erkännande och rättvisa.
I dokumentet med frågor och svar granskas de omfattande bevis som överlevande och rättighetsgrupper samlat in under decennier, bland annat när det gäller de höga tjänstemän som är inblandade i dessa brott, och de vägar till ansvarsutkrävande som finns enligt gällande rätt, inklusive universell jurisdiktion.
Den iranska regeringen har aldrig erkänt massavrättningarna och har inte heller lämnat någon information om antalet dödade fångar. I stället har myndigheterna försökt tysta dem som söker sanning och rättvisa för dessa påstådda brott.
År 2016 släppte Ahmed Montazeri, son till ayatolla Hussein Ali Montazeri, den vice högsta ledaren vid tiden för avrättningarna, ett ljudband med högt uppsatta tjänstemän som diskuterade samordningen av massavrättningarna. Efter offentliggörandet av ljudfilen dömde den särskilda domstolen för prästerskapet Montazeri för flera åtalspunkter, bland annat för att ha "spridit propaganda mot systemet" och "avslöjat planer, hemligheter eller beslut som rör statens inrikes- eller utrikespolitik ... på ett sätt som motsvarar spionage". I november 2016 dömdes han till 21 års fängelse, en påföljd som senare sköts upp.
Det finns bevis på att de iranska myndigheterna mellan juli och september 1988 avrättade tusentals fångar, i strid med deras grundläggande rätt till en rättvis rättegång. Enligt internationell rätt är utomrättsliga avrättningar och andra övergrepp som begås som en del av en omfattande eller systematisk attack mot en civilbefolkning att betrakta som brott mot mänskligheten. Med "utbredd" avses handlingarnas omfattning eller antalet offer. "Systematiskt" avser ett mönster eller en metodisk plan. Massavrättningarna i Iran var både omfattande och systematiska.
Enligt internationell sedvanerätt kan rättsliga myndigheter använda sig av universell jurisdiktion för särskilt grova brott, såsom krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, oavsett var brotten begicks och oavsett de misstänktas eller offrens nationalitet. Ansvaret för allvarliga brott enligt internationell rätt är inte begränsat till dem som utför handlingarna, utan även till dem som beordrar, bistår eller på annat sätt medverkar till brotten.
